Inlogg eCRF REDCAP – https://ecrf.vgregion.se/
Studieöversikt: BASTA-studien
Syfte: BASTA-studien syftar till att ta itu med problemet med överförskrivning av antibiotika vid halsont i primärvården, vilket är en stor folkhälsoutmaning som bidrar till antibiotikaresistens. Studien undersöker också SARS-CoV-2-virusets roll i fall av halsont.
Bakgrund: Halsont, ofta orsakat av virus eller streptokocker (en typ av bakterier), är en vanlig anledning till besök i primärvården. Nuvarande riktlinjer rekommenderar att begränsa användningen av antibiotika, men hur väl dessa följs varierar bland läkare. I andra länder har det framgångsrikt genomförts möjlighet för andra yrkeskategorier såsom sjuksköterska och farmaceut, att genomföra bedömning av patienter med okomplicerad ”akut halsont”. Bedömningen har legat till grund för beslut för om ett halsprov (svabbning) ska tas och i förlängningen även om antibiotika ska förskrivas eller ej. Då det i andra länder har visat sig möjligt är det av stort intresse och vikt att testa utfallet av en sådan organisationsförändring även i Sverige. Detta gör att en omfattande studie behövs.
Mål:
- Huvudmål: Att jämföra hur patienter med okomplicerat akut halsont hanteras av läkare, sjuksköterskor och apotekare, och att utvärdera efterlevnaden av riktlinjerna.
- Sekundära mål: Att utvärdera klassificeringen av patienter när det gäller risk för komplikationer, skillnader i patientkarakteristika baserat på den första vårdgivaren, samt förekomsten av SARS-CoV-2 hos patienter med akut halsont.
Metod: Denna kontrollerade kliniska studie kommer att utforska olika vårdgivares tillvägagångssätt för att hantera halsont i primärvård. Den syftar också till att bestämma i vilken utsträckning SARS-CoV-2 förekommer vid halsont.
Etiska överväganden: Studien kommer att genomföras med godkännande från Etikprövningsmyndigheten, med informerat samtycke från alla deltagare.
Betydelse: Resultaten förväntas bidra till mer effektiv användning av antibiotika inom vården och öka förståelsen för sambandet mellan halsont och COVID-19, vilket potentiellt kan påverka framtida folkhälsostrategier.